Källor:
Församlingsböcker och folkräkningar
Fram till 1 juli 1991 ansvarade Svenska kyrkan för folkbokföring i landet. Alla boende i Sveriges var folkbokförda eller som det tidigare hette ”mantalsskrivna” i en (geografisk) församling/socken. Detta oavsett om en person var boende på en i mantal satt jordbruksfastighet eller på egen mark, eller på en av annan ägd mark i ett torp / backstuga. I FB antecknades varje persons födelsedatum, ev giftermål, deltagande i husförhör, värnplikt, in- och utflyttning från församlingen samt dödsdatum och ibland även dödsorsak.
På internet finns idag Harplinge FB from 1814 tom 1950 tillgängliga på ”Arkiv Digital” (mot en avgift). Där kan man år för år läsa vilka som bodde i Haverdal. FB ger även upplysning de boendes yrken och ofta även var någonstans i Haverdal de bodde. På Arkiv digital finns även två serier av flygfoton av Haverdal tagna 1959 och 1972.
En annan källa som är tillgänglig på internet är de folkräkningar som innehåller uppgifter om alla personer som var skrivna i Sverige vid olika årtionden. På riksarkivet hemsida finns folkräkningarna för Harplinge socken för 1880, 1890, 1900 och 1910. I dessa folkräkningar är alla enskilda personer och sökbara på namn. (Därutöver finns på internet avfotograferade avskrifter av församlingsutdrag för åren 1860, 1870, 1920, 1930 och 1940. Dessa utdrag är dock handskrivna vilket gör de lite mer svårlästa. Personuppgifterna är dessutom tyvärr oftast inte redovisade efter ort och fastighet, utan löpande för en hel socken.)
Ytterligare en källa är Häradsrättens lagfartsböcker där alla fastighetsöverlåtelser registrerades. För Haverdals del så kan man där finna, förutom en relativt omfattande handel med jordbruksfastigheter, den mycket omfattande avstyckningen av tomtmark från de äldre gårdarnas stora utmarksområden. En första omgång avstyckningar inträffar i början av 1900-talet då inflyttade stenhuggare som tidigare fått bygga bostäder på ”ofri grund” får köpa en avstyckad tomt. Den utvecklingen fortgår in på 1940-talet då de fast boende endast i undantagsfall inte äger både sitt hus och sin tomt. Med början på 1920-talet börjar även avstyckningar av tomter till ”bad-” eller ”sommargäster”. Inledningsvis på 1920-talet är det endast några få personer med släktband till Haverdal som bygger fritidshus men på 1930- och 1940-talet exploderar försäljningen av tomter till sommargäster från hela landet.
Sveriges gods och gårdar
För lantbruksfastigheterna (”hemmanen”) finns ytterligare en källa: det stora bokverket ”Sveriges gods och gårdar” (SGG). Utgivet i en första upplaga 1935 och andra upplagan 1945. Det är ett mastodontverk som beskriver i stort sett alla Sveriges dåvarande lantbruksfastigheter. Dess delvolym nr 51, för södra Halland, omfattar över 1.100 sidor. (I 1945 års upplaga presenteras lantbruken Haverdal No 1:1, 2:2, 2:5, 2:10, 3:2, 3:3, 6:1, 6:6, 7:3 och 7:4, samt Harplinge 4:2, 4:4 och 4:12.)
I SGG redovisas för respektive fastighet arealen och dess jordart, taxeringsvärde, byggnader, byggnadens ålder, gårdens antal hästar, unghästar, tjurar, kor, ungdjur, svin, får, höns etc men givetvis även dess ägare. För flertalet fastigheter finns även en kortare eller längre ägarhistorik. SGG hjälper då till att koppla ihop kyrkböckernas uppgifter om fastigheter med jordbruk.
Tryckta källor:
· Harplinge Hembygdsförening, Hembygdsboken I, II och III, utgivna 1927, 1973 och 2019
· Ingrid Rading Magnusson, ”Haver du sett Haverdal”, 2012
· Tomas Tullberg, ”Jättastuans pensionat i Haverdal”, 2021
· Generaltullstyrelsen matrikel. Under åren 1885 till 1939
· Bo Hovstadius: ”Kustvakterna i det fattiga och gudsförgätna Haverdal” Tullhistoriska föreningens årsskrift ARGUS 2023, se länk https://tullhistoria.se/arkiv
· Gustav Fimmerstad, ”Kring Fimmersta och Månserud”, 1949
Minnesskrifter:
Det finns flera minnesskrifter där ortsbor och sommargäster har berättat barn- och ungdomsminnen från Haverdal, i första hand från 1900-talets första hälft. Dessa minnesskrifter är ”stencilerade” eller utskrivna på privata skrivare.
Uppgifterna i dessa minnesskrifter stämmer dock inte alltid överens sinsemellan och heller inte med församlings- och lagfartsböcker. Det har uppenbarligen kommit med en del felaktiga namn och årtal i minnesskrifterna. Ibland ”förbättras” även historier med tiden. Det ”kryddas” till lite, hörsägner och missförstånd blir med tiden sanningar.
I Haverdal finns få samtida skriftliga källor. Flera av de berättade historierna har inträffat en eller flera generationer innan de nedtecknats, utan att det gått att kontrollera namn eller sanningshalt.
I minnesskrifterna är det vanligt att olika titlar blandas ihop, t ex kustroddare blir ibland kustvakter (att kalla en kustroddare för kustvakt var lika fel som att kalla en korpral för kapten eller en pastorsadjunkt för kyrkoherde.)
Likaså förvrängs i flera skrifter olika personnamn. Troligtvis för att uppgiftslämnarna tillhört en annan generation än de omtalade.
· John Nordin ”Minnesanteckningar från Haverdal mellan åren 1890-1897”, 1955
· Lars Augustinsson, ”Mitt Haverdal” 2010
· Sven Halvarsson, 1930-
· Idoff Bengtsson 1987, 1920-
· Gunnar Kildén, ”Mitt Haverdal” 2007
· Arne Jarlgren, 1920- ”Minnen från ett svunnet Haverdal”
· Hans Floderus 1996 efterlämnade anteckningar, Harplinge Hembygdsförening
· Margit Dahmén, ”Haverdal en halländsk ort under ett sekel av omvandling”, 1981
· Peter Smedgård ”Skalludden eller Vem var Nanneson?”, 2021
· Paula Alderin, ”Släkten Bengtsson-Jeppsson- Cassel-Alderin” 2021
· Kerstin Johansson levnadshistoria, 1996
· Oskar Svenssons memoarer
· Ernst Hallberg, Från Haverdal 1896-1991
Internet:
KB tidningsdatabas tidningar.kb.se
DigitaltMusem
Bilder:
Bilderna i artikeln är hämtade från
Äldre vykort
Harplinge hembyggdsförenings arkiv
Flygfoton från Arkiv digital 1959 och 1972
Privata samlingar