Försvarsminnen i Haverdal
På Facebookgruppen ”Vårt ideal Haverdal” fördes 2024 en liten diskussion om tidigare försvarsanläggningar i Haverdal. Nedan listas några kompletteringar.
Värnkanonen på sandstranden
På sandstranden strax norr om Skintans utlopp fanns från början av 1960-talet fram till i början av 1980-talet en bland sanddynerna nedgrävd betongbunker. På dess topp fanns ett litet lågt rött hus ca 2x2 metar med svart sadeltak som saknade både fönster och dörrar. Under den röda stugan fanns en s.k. värnkanon. Det var ett f.d. stridsvagnstorn med 7,5 cm pansarvärnskanon som ursprungligen hade suttit på en svensk stridsvagn av modell 1942. Jag vill minnas att det i betongen var inristat årtalet 1962 och en bekant till mig har minne av att bunkern togs bort i början av 1980-talet.
Luftbevakningstornet på Skallen
På Skallberget helt när den kvarvarande höga klippan uppfördes under andra världskriget ett luftbevakningstorn. Tornet bemannades av flyglottor och strax intill, öster om tornet, uppfördes ett logement för lottorna. I direkt anslutning byggdes ett litet skyddsrum med ståldörr. Idag är både torn och logementet borta sedan länge men i det tidigare skyddsrummet finns en liten utställning av ”Haverdalstroll”.
Skallberget ovanför Haverdalsvägen 13 och 15. I övre högra hörnet av bilden syns även militärens luftbevakningstorn med tillhörande logement som uppfördes under andra världskriget. Flygfoto från 1959 innan skogen tog över Skallen.
Haubitsbatteriet i Plönninge
Under det s k ”Kalla kriget” förberedde sig Sverige för olika typer av krigssituationer. Invasion från havet var en sådan situation. Både stora och små hamnar befästes och utrustades med fast kustartilleri. Likaså förbereddes försvar av sandstränder som var lämpliga för invasion med landstigningsfartyg. Sandstranden i Haverdal var en sådan strand och en bunker med en 75 mm värnkanon byggdes i dynerna i början på 1960-talet. Kanonen skulle kunna ge direkt eld mot inkräktare från havet. Betydligt kraftfullare försvar fanns dock mycket nära. En klasskamrat som var officer i artilleriet berättade för mig i slutet av 1970-talet att han hade varit på en repövning på Plönninge lantbruksskola. Förrådsställda på Plönninge fanns då ett batteri bestående av 6 st 10,5 cm haubitsar m/40 färdiga att rulla ut till förberedda pjäsställningar. Batteriet hade en räckvidd på ca 14 km och kunde från Plönninge täcka stränderna i Haverdal och vattnet utanför med indirekt artillerield. (Avståndet från Plönninge till stranden i Haverdal är fågelvägen ca 5 km, till stranden i Särdal ca 7 km och till Frösakull likaså ca 7 km. Troligtvis fanns det även andra förberedda batterier för försvar av stranden Frösakull-Tylösand och kanske även för Särdal.)
Jag tog 2024 kontakt med min gamla klasskamrat för att kontrollera historien och han kom mycket väl ihåg övningen och vidimerade uppgifterna. Kanonerna stod i s.k. mobiliseringsförråd i skogen på Nyårsåsen. Han var dock idag osäker på om batteriet då hade bestått av 6 st 10,5 cm eller av 4 st tyngre 15,5 cm haubitsar. Hur som helst fanns det på den tiden en mycket eldkraft avdelad att försvara stranden i Haverdal och havet utanför från den lede Fi.
Flygfyren i Haverdal
Flygfyren, ”nr 130, Haverdal”, var en ”gråmålad fackverkskonstruktion i järn” 19 meter hög som togs i drift hösten 1931 och var i bruk tom 1949 då radiofyrar ersatte de optiska fyrarna. Troligtvis monterades flygfyren ner 1950.
Fyrens stod förankrad på 40 meters höjd över havet på Skallberget så totala höjden var 59 meter. Närmaste flygfyr i söder låg i Varan, Torekov, och i norr i Stafsinge, Falkenberg. Fyrarna ingick i en linje av nio flygfyrar mellan flygfälten Bulltofta i Malmö och Torslanda i Göteborg. Flygfyrarna hjälpte piloterna att i mörker kunna flyga utmed kusten. Boende i närheten av fyren på Skallen berättar att man stilla nätter kunde höra ett monotont surrande ljud från fyrens roterande maskineri.
Flygfyren på Skallen i Haverdal. I förgrunden familjen Smedgårds sommarhus på Haverdalsvägen 9. Flygfyren var 19 meter hög och stod på 40 meters höjd över havet. Fyren i drift från 1931 till 1949.