Tångallmänningen

Två bilder av det det ursprungliga ”Övre Fridhem”  Det övre flygfotot från 1930-talet visar de två husen som då fanns. I det vänstra bodde Torsten Vingren med familj 1903- 1932, I det större huset bodde oftast flera familjer.

Den undre blden: Det större huset var 1945-1955 känt som ”Pensionat Båtabacken”.  Det äldre huset från 1870-talet huset revs efter 125 år och ersattes 1995 med ett nytt större hus.

Den andra Fridhem på allmänningen finns i FB upptaget under Harplinge no 4 Västergård och var det huset som på HEK24 ligger mellan ”Tångvik” och ”Hörnedal”. Fortsättningsvis kallad ”Nedre Fridhem”. I olika minnesskrifter och i FB görs tyvärr inte alltid någon skillnad mellan de två bostadshusen på allmänningen varför det inte går helt lätt att enbart med stöd av FB utröna vilka personer som bodde och var skrivna under rubriken Harplinge Hansagård no 5 Fridhem resp Harplinge Västergård No 4 Fridhem.

I byggnadsplanen (detaljplanen) för Haverdal från maj 1958 har bägge fastigheterna på kartan fortfarande samma namn, ”Fridhem”, men med skilda fastighetsnummer. Övre Fridhem har i detaljplanen fått beteckningen Harplinge 4:2 och Nedre Fridhem Harplinge har delats upp i Harplinge 4:1 och 4:3. Idag har Övre Fridhem (”Båtabacken”) fastighetsbeteckningen Haverdal 34:2. Nedre Fridhem är idag styckat i fyra separata fastigheter, Haverdal 34:1, 34:3, 34:4 och 34:5.

”Övre Fridhem” (Haverdalsvägen 14)

I FB 1854-60, 1861-66, 1867-74, står under Harplinge no 5 Hansagård, snickaren Nils Johan Bengtsson f 1831 skriven tillsammans med hustru Christina Johanna Nilsdotter, f 1835, och fyra barn. I FB 1875-80 står inom en parantes ”Fridhem Haverdal 7” och ett frågetecken.  Tydligen var prästen osäker på var detta Fridhem var beläget? (Hustru Christina Johanna avlider 1867 och Nils Johan står därefter som enkling i FB.  Nils Johan bor kvar på Övre Fridhem till sin död år 1900. Båda sönerna utvandrar 1886 till Amerika.)

I FB 1881-1890 finns en tydlig och understruken rubrik ”Fridhem nybygget” och under den rubriken är Nils Johan Bengtsson och barnen skrivna. Dessutom stenhuggaren är Anders Bengtsson f 1852 med hustru Augusta Karolina Gustafsdotter, f 1858, skrivna på Fridhem. Anders har i den tidigare FB 1875-80 varit skriven som dräng hos Nils Johan på Fridhem. Anders Bengtsson med familj flyttar 1885 först till Björketorp och senare år 1892 vidare till Karlsberg på Haverdal No 4. Att Anders med familj bodde på platsen för nuv ”Båtabacken” innan de flyttade till Björketorp och Karlsberg överensstämmer med uppgifter i de minnesskrifter som ättlingar till Anders Bengtsson skrivit.

Nästa person som står som husägare på Fridhem, efter Nils Johan Bengtsson död 1900, är stenhuggaren Alexander Larsson, f 1867, som med hustrun Johanna Beata Sverinsdotter, f 1871, och 4 barn flyttar in från Haverdal no 4 år 1897. Vid Alexanders bortgång 1909 har paret 7 barn. Johanna Beata och barnen bor efter makens död kvar. Runt 1930 har flertalet av barnen flyttat ut men Beata Johanna bor kvar till sin död 1946. Detta år bor endast sonen Karl Hjalmar Larsson, f 1893, kvar och han är fortfarande skriven på Fridhem i den FB som sträcker sig fram till 1950.

Genom åren är det många andra personer som är skrivna på Övre Fridhem som hyresgäster.

På ”Fridhem nybygget” är kustroddaren Carl Reinhold Stefansson/ Staffansson f 1861 skriven med familj. (Rätt namn är Stefansson men i FB står han även som Staffansson). Han flyttar in nov 1887 och flyttar enligt FB därifrån med hustru och fem barn i jan 1903. Familjen bor således i dryga 14 år på Övre Fridhem. Intressant är att våren 1903 auktioneras Stefanssons ”nyuppförda hus” ut (beläget på Harplinge 4 på ofri grund). Det är därför troligt att Stefanssons flyttat dit men att detta inte hunnit noteras i FN. Detta då mantalsskrivningen vanligtvis skedde på hösten varje år.

Även Stenhuggaren Johan Edvard Andersson, f 1871, med hustru Beata, f 1874 och 3 barn står skrivna som hyresgäster på Övre Fridhem åren 1899-1901.

Hyresgäster är likaså 1910-16 arbetaränkan Charlotta Andersdotter Hallgren, f 1849, med sonen mureriarbetaren Lars Johan Birger Hallgren, f 1893.

Under 1920-talet hyr även två familjer bostad under ett par år hus av änkan Johanna Beata.

1950 är även chauffören Erik Wilhelm Larsson f 1894 med hustru Anna Justina Larsson f 1896 och adoptivdottern Sylvia Ragnhild, f 1933, skrivna på Övre Fridhem som hyresgäster.

Även stenhuggaren Karl Peter Vingren, f. 1869, med hustru Amanda Charlotta Josefsdotter, f. 1871, är from 1903 tillsammans med barnen Torsten, Elin och Ragnar skrivna under rubriken på no 5 Fridhem i FB men med ett litet mellanrum till övriga där skrivna.  Troligt är därför att familjen bor den friliggande mindre stugan väster om det större huset som kan ses på fotografier från 1932.  År 1932 flyttar familjen till Solhem på Laxavägen 21

”Nedre Fridhem” (Haverdalsvägen 16)

Det andra Fridhem (”Nedre Fridhem”) på Harplinge allmänning är i FB administrativt redovisat under Harplinge no 4 Västergård. I FB 1896-1903 och framåt är stenhuggaren och husägaren Alfred Andersson, f 1866, med hustru Amalia Augusta Johansdotter f 1875 och fyra barn skriven där. I FB 1923-1935 har Alfreds titel ändrats till småbrukare och han står som ägare till en 1,65 ha avstyckning i Ekemosse. (Trolig ett arv efter svärfar husägaren/torparen Johan Peter Arvidsson, f. 1844, som enligt FB tidigare innehaft denna avstyckning.) Alfred är den som i flera minnesskrifter kallas ”Lill-Alfred”.

I FB  1896-03 är stenhuggaren Alfred Andersson f 1866 skriven som husägare på Nedre Fridhem

Enligt Lars Agustinsson flyttade Lill-Alfred från nedre Fridhem till Övre Fridhem någon gång på 1930-talet. Belagt är att han senare 1939 köpte kustuppsyningsmannen Ingemansson fastighet 4:21 efter det att Ingemansson pensionerats. Lill-Alfred avlider 1942.

Efter att Lill-Alfred flyttat till ”Övre Fridhem” skrivs 1933 på ”Nedre Fridhem” arrendatorn

Axel Ivar Andersson, f 1904, med hustru Saga Anna Linnea, f 1909 och tre barn (som nu fått fastighetsnummer Harplinge 4:3 i FB). Även Axel Ivar dör 1942. Änkan Saga Anna Linnea och barnen bor kvar till 1947. Därefter finns enligt FB inga fast boende skrivna på Nedre Fridhem.

Tångvik (Haverdalsvägen 39)

Första anteckningen i FB om ”Tångvik stuga” är från 1886 då mureriarbetare Lars Johan Jönsson, f 1834, med hustru Matilda Sofia Appelgren, f 1848, och 6 barn flyttar in från Lyngåkra. Lars Johan dör 1901. Änkan Matilda Sofia och nu 8 barn bor kvar till 1908 då stenhuggaren Karl Edvard Larsson, f 1876, flyttar dit med hustru Anna Severina Nilsson, f 1893, och barnen Gustaf Leo, f 1909, och Edla Linnea, f 1911, (samt senare även Lizzie Matilda f 1915). Karl Edvard dör 1914 men änkan och barnen bor kvar till 1916.

År 1916 köper stenhuggaren Karl Ferdinand Antonsson, f 1887, Tångvik”, ”Boningshus med luta”. Köpet avsåg dock endast huset. Marken fick Ferdinand köpa från Harplinge allmänning först 1935. Ferdinand var en välkänd person i dåtida Haverdal. (Han var yngste son till hemmansägaren på Harplinge Västergård 4:4 Anton Johansson, f 1849, och bror till den år 1902 drunknade stenhuggaren Johan Alfred Antonsson f.  1871)

Ferdinand hade någon slags förordnande från kommunen (?) som ordnings- eller strandvakt. ”Var det bråk eller någon som inte skötte sig på stranden så tog Ferdinand på sig vaktmössa och polisbrickan och då blev det lugn och ro i lägret.” Ferdinand avled 1947. Tångvik köptes sedermera av ny innehavare som lät riva huset och på dess plats uppföra ett betydligt större hus 2004.

Tångvik. Flygfoto Arkiv Digital 1972.