Haverdal No 4

Stenhuggaren Anders Bengtsson, f 1852, med familj fotograferad framför Karlberg. Från vänster; sonen Bengt, Pappa Anders, sittande; Halvar, Selma, Stina. Stående mamma Augusta med Axel, Anders, Hjalmar och Olga. Foto troligen sommaren 1900. Sonen Axel drunknade i samband med räddningsinsatsen av åländska barken Saras förlisning vid Skallkroken den 26 sept år 1900. Foto Arne Jarlgrens samlingar.

Men med hjälp av FB tidsmässiga ”överlappande” noteringar kan vi sluta oss till att bostället som från 1892 benämns KARLSBERG etablerades redan i maj 1885 då kustroddarna Johannes Hansson och Jöns Thorbjörnsson flyttar till Haverdal no 4. Likaså flyttar Kustvakten Ola Nilsson med familj till KARLSBERG i feb 1891 och bor där till sept 1893. Under denna tid bodde således en kustvakt och två kustroddare på samma gård. Kustroddaren Johannes Hansson, står som ”husägare” och avflyttad 1893.  Kustroddaren Jöns Thorbjörnsson hade ingen familj och delade enligt församlingsboken hushåll med familjen Hansson. Han flyttade sedan till Skummeslöf i maj 1889.

Troligt är att det tidigare ”mangårdshuset” på Karlsberg byggdes av kustroddaren, tillika husägaren, Johannes Hansson. Stenhuggaren Anders Bengtsson köpte sedan huset av Hansson när han  flyttade 1893 men marken ägdes fram till 1915 av Nanne Andersson. Efter avstyckningen får Karlsberg ett eget fastighetsnummer, 4:10.

Vykort från 1930-talet. Vy från Skallen. Till vänster Karlsberg, nedanför Karlsberg Tre-Inga Kalles Stensbo. Längre högerut på bilden Halvar Anderssons Strandhem, Annie Hallengrens stuga och nedanför denna Nannessons ”badvilla”. Obs ortsangivelsen: Haverdals Badstrand, Harplinge.

Med Anders Bengtsson inflyttning och senare köp inleds en lång period där totalt 12 kustroddare med familjer hyrde in sig efter varandra under åren fram till 1922.

Det större bostadshuset på Karlsberg innehöll 2 lägenheter med vardera två rum och kök. I en av lägenheterna bodde Anders Bengtsson med hustru Augusta och de 8 barnen (Axel, Karl, Anders Bengt, Stina, Ola, Selma, och Halvar). Den andra lägenheten hyrdes först ut till kustroddare. Därefter till sonen Bengt med familj hustru Alfhilda och 6 barn (Brita, Marianne, Eva, Ingvar, Olle och Idoff). Därutöver fanns ytterligare ett bostadshus beläget längre upp mot Skallen och kustbevaknings ”utkik” med 4 rum där troligtvis kustroddarna med familjer hyrde in sig.  (I Idoff Bengtssons berättelse står att rummen i huset senare, troligen efter 1922, även hyrdes ut till sommargäster.) Detta hus monterades i slutet av 1950-talet ned och flyttades till Skeppargränd nr 2.

Karlsberg sett från det som nu är Carlsbergs gränd. Personerna på bilden är troligen Augusta Bengtsson till vänster, Anders Bengtsson i mitten och någon av sönerna? til höger. foto Arne JArlgren

Anders Bengtsson avled 1925 och sonen Bengt Andersson tar då över Karlsberg. Efter Bengts död 1937 styckar arvingarna upp Karlsberg i 27 olika fastigheter som succesivt säljs av. Bl a tillkommer Pensionat Jättastuan och två rader med tomter på bägge sidor om den nyanlagda Kustvaktsvägen. Bengts änka Alfhilda och några av barn bor kvar men 1944 tar den äldste sonen Idoff Bengtsson, f 1917,  över den kvarvarande ”stamfastigheten” Karlsberg.

Idoff Bengtsson säljer sedan 1946 Karlsberg till den ”danske undersåten” konstnären Björn Börje Halby som flyttar dit och skriver sig permanent i Haverdal. Det ursprungliga ”mangårdshuset” vars gavel låg nära Carlbergs gränd brinner/rivs ner 1947 ? och Björn Halby bygger då 3 nya sammanhängande byggnader inkluderande en ateljé längre in på tomten.

Carlbergs gränd 3, STRÖMSBERG

Den andra gården på H4 STRÖMSBERG nämns första gången i FB år 1898. Dit flyttar då stenhuggaren Viktor Emanuel Strömberg, f 1866, med hustru Karolina Nilsdotter, f 1859. Året efter, sommaren 1899, kommer fostersonen Karl Erik Auerbach, 2 år gammal och ”barnhemsbarn” från Adolf Fredriks församling i Stockholm.  

Flygfoto Strömsberg 1959. Arkiv Digital. Observera potatislanden som så gott som alla fastboende hade på den tiden.

Viktor Emanuel Strömberg är omnämnd i en tidningsartikel för att han tillsammans med kustvakten Johan Ryberg, kustroddaren Gustaf Lindqvist och den 19 åriga sjömannen Axel Andersson deltog i den olyckliga räddningsaktionen vid den åländska barken Saras strandning vid Skallkroken den 26 sept år 1900.  Räddningsbåten kantrade och alla hamnade i vattnet. Strömberg och Ryberg klarade livhanken, Kustroddaren Lindqvist släpades medvetslös i land men ”Efter en stunds behandling qvicknade han dock till”. Den 19 åriga sjömannen Axel Andersson från Karlsberg drunknade. 

Strömberg har även gett namn till en av stenarna i Haverdal som Arne Jarlgren och Henry Halvarsson förtecknade 1995 och 1996: Strömbergaknudan/knuben. ”Den största stenen på Jättasturevet. Till formen liknar den en kub. Det sätts ofta ålryssjor kring den.” ”Uppkallad efter kustvakten Strömberg som brukade gömma sig med sin båt bakom stenen för att skjuta skarv.” (anm. Strömberg var dock stenhuggare och inte kustvakt.)

När familjen Strömberg 1910 flyttar från Strömsberg flyttar den tidigare sjömannen, stenhuggaren Fritz Albert Andersson, f 1878, dit med hustru Alma Josefina Svensson, f 1880, och barnen Arvid, f 1904, och Valborg, f 1906. Fritz är son till Anders Johan Bengtsson, boende på KRISTINEBERG. Fritz hade tidigare from 1904 bott med sin familj tillsammans med föräldrar och syskon på KRISTINEBERG. (Fritz och sonen Arvid är med på gruppfotot av stenhuggare i Haverdal från omkring 1910 som finns i Haver du sett Haverdal? på sid 65.)

Efter att hyrt ut Strömsberg under 36 år säljer Nanne Andersson fastigheten 1934 till Fritz Andersson. På 1940-talet avstyckar Fritz tre tomter från STRÖMSBERG, (Haverdalsvägen nr 17, 19 och 21). Efter Alma och Fritz bortgång bor barnen Arvid och Valborg kvar på Strömsberg. Valborg får två barn, Birgit f 1936 och Jan-Erik f 1940. (Jan-Erik drunknar vid fiske utanför Skallen februari 1972.) Efter Arvids och senare Valborgs bortgång säljs STRÖMSBERG 1980. Huset genomgår då en omfattande renovering och tillbyggnad. (Dessförinnan har ytterligare en tomt, H4:59, med adress Carlbergs gränd 3 A, avstyckats från Strömsberg till ett barnbarn Anders och Augusta Bengtsson på Karlsberg).

Övriga hus

Utöver de två bostadshusen finns på HEK24 tre ekonomibyggnader markerade på H4 (som små svarta fyrkanter). Utmed nuvarande Haverdalsvägen ner mot lastbryggan vid Skallkroken ligger två byggnaderna tillhörande stenhuggeriverksamheten. Väster om vägen den sk ”smedjan” och öster om vägen ”järnförrådet”. Uppe på Skallen finns därutöver kustbevakningens ”utkik” utmärkt. Från utkiken går en markerad stig ner till kustvaktare Rybergs bostad, på kartan märkt ”JANSBERG”.

Källesprång vid smedjan

Vid smedjan fanns en kallkälla med vars vatten järnet härdades. Enligt Sven Halvarsson hämtade stenhuggarna dricksvatten där och även besättningarna på stenskutorna fyllde sina vattenförråd från källan. Innan mina föräldrar hade borrat en egen brunn 1956 fick vår egen familj 1955 ta dricksvatten från källan. Haverdalsvägen var på den tiden två hjulspår med gräs i mitten och körbar (med VW-bubbla) ända ner till den nuvarande hamnen. Dricksvatten hämtades i backar med mjölkflaskor.

Efter 1924 byggdes ett flertal hus på  tomter avstyckade från H4.8  och H4.10. Nu med adresser Jättastigen, Carlbergs gränd, Haverdalsvägen och kustvaktsvägen.

Jättastigen 1

Markägaren Nanne Anderssons yngsta dotter Maria med make David Nilsson byggde år 1934 ett litet sommarhus allra längst västerut direkt vid klipporna (Jättastigen 1). (På fastigheten byggdes senare 1978 ytterligare ett hus.)

Maria och David Nilssons sommarhus. Bilden tagen 3 juli 1934 med STRÖMSBERG rakt i bakgrunden och KARLSBERG till höger bakom Annie Hallengrens hus uppfört 1932. Observera den myckna stenen och den mycket begränsade växtligheten, som var ett resultat av fritt betande kor på Skallen. Observera även att pensionat Jättastuan inte fanns 1934. Foto Peter Smedgårds samlingar.

Jättastigen 2

På klipporna nära den lilla sandstranden, på nuvarande Jättastigen 2, byggs år 1924 det första fritidshuset i Haverdal av Ludvig Nannesson, son till hemmansägaren Nanne Andersson på Haverdal no 4. I ”Haver du sett Haverdal” benämns Ludvig Nanneson f. 1881 som ”Harplingesonen”. Men då Ludvig Nannesson var född och uppvuxen i Haverdal är det mer korrekt, och även mer respektfullt gentemot Haverdal, att istället benämna honom ”Haverdalsonen”. 

Det var på slutet av 1800-talet mycket ovanligt att en ”bondpojke” läste vidare efter folkskolan. Ludvig blev agronom 1903 och var därefter mycket drivande i olika lantbruksfrågor. Han blev Sveriges första professor i lantbruksekonomi vid lantbrukshögskolan i Ultuna 1933. Vid sidan av sitt akademiska lärarvärv hade han många andra uppdrag. Förutom den i Haverdalsboken nämnda styrelseposten i mejerinäringen var Ludvig redaktör för tidningen Lantmannen. Han startade även Sveriges allmänna lantbrukssällskaps driftsbyrå 1918, vilken var grunden för LRF konsult. LRF konsult bytte 2020, till grundarens ära, namn till ”Ludvig & Co”.

Det första sommarhuset i Haverdal byggdes 1924 på klipporna vid ”Jättastuan” av professor Ludvig Nannesson, son till markägaren Nanne Andersson. Till höger i bild ses Ludvigs syster Maria och hennes man David Nilssons sommarhus uppfört 1934. Flygfoto från 1959. Arkiv Digital.

Jättastigen 3

Ulla Cassel, dotterdotter till Bengt och Augusta Anderssons på Karlsberg (och systerdotter till Halvar Andersson på Strandhem), byggde på sin mor Selmas tomt år 1940 ett 6 kvm ”masonithus” på en avstyckad tomt från Karlsberg, (Jättastigen 3). ”Mormor Selma fick den ”sämsta” jordbiten för där kunde man inte odla potatis. Tomten full av sten, enbuskar, ljung och dessutom blåsig. Inget att ha, tyckte man på 40-talet.”  ”Senare, år 1949 byttes masonithuset ut mot ett gedignare hus för att år 1953 ge plats åt första delen av det hus som nu är om- och tillbyggt år 1974. ”

Haverdalsvägen 1 till 25

Under 1940 talet byggdes de första sommarhusen utmed Haverdalsvägen.

Haverdalsvägen 1. Tomt vars byggrätt försvann efter kommunsammanslagningen med Halmstad 1970.

Haverdalsvägen 2. I början av 1950 talet byggdes nr 2 av Bengt och Gullborg Rosberg. Huset köptes 1955 av Arne och Ingrid Henriksson från Stockholm med fem barn. Huset byggdes till 1960. Nuvarande ägare köpte huset 2002.

Haverdalsvägen 3.Tomt vars byggrätt försvann efter kommunsammanslagningen med Halmstad 1970.

Haverdalsvägen 4. I början av 1950-talet bebyggdes Nr 4 av konstnärinnan Alice Paussineau. Efter flera försäljningar revs huset 2022. Se även avsnitt Skrönor och andekdoter.

Haverdalsvägen 5. Tomt vars byggrätt försvann efter kommunsammanslagningen med Halmstad 1970.

Haverdalsvägen 6. På Haverdalsvägen nr 6 byggde 1932 småskolläraren Annie Hallengren från Harplinge ett mindre sommarhus på en liten avstyckat tomt om endast 350 kvm.  Efter sin pensionering skrev sig Annie permanent på adressen 1949. Huset köptes efter hennes bortgång 1959 av Anna-Lisa och Gunnar Kildén från Halmstad. Gunnar skrev 2007 ner sina minnen från Haverdal i den lilla skriften ”Mitt Haverdal”.

Haverdalsvägen 7. Tomt vars byggrätt försvann efter kommunsammanslagningen med Halmstad 1970.

Haverdalsvägen 8. Ovanför Strandhem, granne med Annie Hallengren byggde 1941 Sigrid Possmans ”Villa Marina” Sigrid Possman var innehavare av affären ”Min lilla bod”, en ”fin klädbutik i Halmstad”. I hennes stora villa i Haverdal ”fanns en korridor med hotellrum, som samordnandes med pensionatet” (Jättastuan).  ”Senare såldes huset till Per Ahlstrand, som renoverade och byggde om. Uthyrningsdelen integrerades då i bostaden.”

Haverdalsvägen 9. Fyra av markägaren Nanne Anderssons barn hade fått var sin tomt längst ut på Haverdalsvägen, nuv nr 9-15, (och även var sin tomt i början på Skallstugevägen) men det var endast dottersonen Gunnar Smedgård, agronom och lärare på Plönninge, som behöll en tomt och byggde ett sommarhus längst ut på Haverdalsvägen, nuv nr 9.  Fyra ytterligare tomter nr 1-7 fanns i Harplinge kommuns detaljplan från 1958 och när vägarna 1970 i Haverdal fick namn och nummer så fick Smedgårds hus nr 9. (Efter kommunsammanslagningen med Halmstad försvann byggrätten på nr 1-7.)

Efter Gunnars pensionering byggdes sommarhuset 1974 om och ut till en permanentbostad. Gunnar var en välkänd person och ledde under många år botaniska vandringar i Haverdal. Hustru Karin finns omnämnd i tredje hembygdsboken som medlem i Harplinge kyrkokör under 67 år! Vid Haverdalsvägen, ner mot hamnen i Skallkroken, finns ett minne av Karin, ”Karins bänk”. På den kunde man på den tiden när skogen ännu inte hade tagit över Skallberget sitta och blicka ut över havet och solnedgången. Efter Karins död 2014 såldes huset och är sedan 2022 ersatt med ett nytt större hus.

Haverdalsvägen 10. Året efter HEK24 publiceras byggs STRANDHEM på en från gården Karlsberg avstyckad tomt längst ner mot havet. Där bosätter sig Bengt Anderssons yngste son Halvar Andersson tillsammans med hustru Ingeborg. Halvar var sjöman och stenhuggare men övergick runt 1940 att bli yrkesfiskare. Det ursprungliga Strandhem revs 2023 och ersattes med ett nytt hus där ett barnbarn till Halvar och Ingeborg nu bor.

Fiskaren Halvar Andersson med hustru Ingeborg och sönerna Henry och Sven  1949. Henry tog över Strandhem efter föräldrarna. Sven byggde 1960 ett nytt hus på Kustvaktsvägen 3. Foto Arne Jarlgren.

Haverdalsvägen 11. På den sista obebyggda tomten (nr 11) byggde Sonja och Ragnar Uppman 1992 ett sommarhus. Huset finns dokumenterat i Ragnars memoarbok ”I arkitektens öga” från 2006. Huset är även upptaget i Riksantikvarieämbetes bebyggelseregister och ”Tillmäts särskild kulturhistoriskt värde”. Idag är huset föremål för exkursioner från intresserade arkitekter och arkitekturstudenter.

Haverdalsvägen 12 se Harplinge allmänning

Haverdalsvägen 13. I mitten av 50-talet bygges ett sommarhus på nr 13 av Inga och Lennart Hjelm.

Haverdalsvägen 14 se Harplinge allmänning

Haverdalsvägen 15. 1954 byggdes ett sommarhus på nr 15 av Dagny och Sigvard Hovstadius. 2017 klövs den ursprungliga tomten i två tomter, A och B, och ett nytt hus byggdes på 15 B.

Haverdalsvägen 16 se Harplinge allmänning

Haverdalsvägen 17. 1950 byggde Siri Johnsson ett större sommarhus på nr 17, på en tomt som avstyckats från Strömsberg. Huset har därefter haft flera innehavare innan nuvarande innehavare byggde om det till permanentbostad 2019.

Haverdalsvägen 18 se Harplinge Västergård

Haverdalsvägen nr 19. Under krigsåren 1943-44 byggde Konrad och Elsa Ohlsson, från Halmstad, ett sommarhus. Konrad var målarmästare och Elsa hade ”en mycket fin sybehörsaffär i Halmstad”. Huset bytte ägare under 1960-talet.

Haverdalsvägen 20 se Harplinge Västergård

Haverdalsvägen nr 21, 1943  byggde Joakim och Margit Kruse, från Stockholm, ett sommarhus på en tomt som avstyckats från Strömsberg. De var på sin tid välkända mopedburna profiler i Haverdal.  Barnen Göran och Birgitta, som bägge var färgstarka personligheter, tog senare över föräldrarnas hus. Huset såldes 2020 och har nu byggts om och ut av nya innehavare.

Haverdalsvägen 22 se Harplinge Västergård

Haverdalsvägen 23 Pensionat Jättastuan uppfört 1937. Se vidare avsnittet om pensionaten

Haverdalsvägen 24 se Harplinge Västergård

Haverdalsvägen 25 A och B. På avstyckningar från Jättastuan uppfördes 2 fritidshus 1980 och 1983.

Kustvaktsvägen lades ut på Karlsberg ängar (och på Rybergsgårdens trädgård)  i slutet av 1930-talet. Tomterna avstyckdes alla från H 4:10.

Kustvaktsvägen 1. 

Kustvaktsvägen 2.

Kustvaktsvägen 3.

Kustvaktsvägen 4.

Kustvaktsvägen 5.

Kustvaktsvägen 6.

Kustvaktsvägen 7.

Kustvaktsvägen 8.

Kustvaktsvägen 9.

Kustvaktsvägen 10. se avsnittet om H2

Kustvaktsvägen 11.

Kustvaktsvägen 12. se avsnittet om H2 

Kustvaktsvägen 13.

.