Haverdal, Skallen, Haverdalsstrand och Haverdal igen
För drygt hundra år sedan, 1924, publicerades en häradsekonomisk karta för Harplinge och Steninge socknar (förkortas HEK24). Det var den första detaljerade kartan över Haverdal där alla dåvarande byggnader fanns utmärkta, likaså varje väg och stig. Vissa bostadshus och gårdar var namngivna. Vissa geografiska områden var också namngivna men inga vägnamn fanns på kartan. (Vägnamnen i Haverdal tillkom först i slutet på 1960-talet och fastställdes sedan genom ett kommunalt beslut 1970.) I kartans tillhörande textdel redovisades i tabeller alla socknens dåvarande fastigheter med fastighetsnummer, yta, beskaffenhet och ägare.
Kartan är en viktig källa för historien om framväxten av orten Haverdal. Då, 1924, hade på drygt 40 år den tidigare renodlade lantbruksbyggden utvecklats till ett litet samhälle där stenindustrin var den dominerande näringen. Antalet boende som var mantalsskrivna i Haverdal hade redan på 1910-talet nått sin topp och därefter börjat minska. Befolkningen minskade sedan ända fram andra hälften av seklet. Till en del kompenserades avfolkningen med en expansion av sommargäster och av den fritidshusbebyggelse som i slutet av 1900-talet succesivt ersattes av en ny kraftig expansion av åretruntboende. Haverdal utvecklades till en förort till Halmstad som idag har ca 2.000 invånare.
Vilka bodde i Haverdal för 100 år sedan? och hur såg bebyggelse ut??
Kartan från 1924 ger tillsammans med sin tillhörande textdel en del svar, men endast för den mindre del av befolkningen som ägde mark. För att få ett mer fullständigt svar måste man gå till församlingsböckerna (förkortas fortsättningsvis FB), vilket var den tidens folkbokföring.
Orten Haverdal
Haverdal omfattade 1924 den mark som tillhört den äldre Haverdals bys hemman nr 1 till 7. Haverdal var en av 26 byar i FB’s förteckningen över/gårdar/torp/lägenheter i Harplinge socken 1912-24. Harplinge var 1910 en av länets större landsförsamlingar med 3.173 invånare. (Vid folkräkningen 1930 hade befolkningen minskat med 15 % till 2.696 invånare.) Till orten Haverdal räknades även den geografiskt närliggande fastigheten Harplinge no 4, Västergård, då bebyggelsen på bägge sidor av nuvarande Haverdalsvägen och Laxavägen, och all mark och alla hus söder om Haverdalsvägen i FB räknades till Västergård. De boende som var mantalsskrivna på Harplinge Västergård mark utgjorde åren 1880 - 1920 mellan ¼ - 1/3 av den totala befolkningen i Haverdal. (Först vid kommunsammanslagningen med Halmstad 1 jan 1974 ändras fastighetsnumreringen för detta område från Harplinge till Haverdal.)
Till orten Haverdal räknades, namnet till trots, även ”Harplinge allmänning” som omfattade det nuvarande naturreservatet från klapperstensfälten i norr, söder om det tidigare pensionatet ”Jättastuan”, och sandstranden bort till nuvarande Tore Gudmarssons väg. (Området söder om nuvarande Fasanvägen tillhörde dock ursprungligen gården Skee i Harplinge och vid kommunsammanslagningen 1974 ändras även fastighetsnumreringen för området, från Skee till Haverdal).
På HEK 24 är området benämnt som ”tångallmänning” och utmärkt med ett rödfärgat ”nr 26”. Även om Harplinge tångallmänning ansågs tillhöra orten Haverdal så var de få husen på allmänningen – alla på ”ofri grund” – i FB administrativt redovisade på flera olika av Harplinges gårdar fram till 1920-talet. Därefter redovisades alla under no 4 Västergård.
”Skallen”, ”Haverdalsstrand” och ”Haverdal”
Laga skifte, som för Haverdals del skedde 1854, kan sägas vara starten för utvecklingen av Haverdal från jordbruksbygd till förort till Halmstad. Innan skiftet bodde flertalet personer i den sammanhållna byn. Undantaget var gården Haverdal no 1 ”Broen”, och de äldre torpen ”Båtsmanstorpet”, ”Kyrkotorpet” och ”Åtäppet”, samt de fem nya torpen som hade etablerats under första hälften av 1800-talet: ”Stabbeshög” (först omnämnt 1815), ”Vekahögslid” (1821), ”Slätten” (1823), ”Skallstugan” (1826), och ”Nylyckan” (1834).
I början på 1880-talet skedde stora förändringar I Haverdal. Kustbevakningen etablerade en ”postering” i Haverdal med tre eller periodvis fyra tjänstemän och stenindustrin kom successivt igång.
Innan kustvakterna och stenhuggarna bosatte sig i Haverdal bodde ingen nära havet. Detta då det inte fanns några fördelar med ett kustnära boende i Haverdal. Jorden var dålig, det var kallt och blåsigt. I Haverdal fanns heller inga yrkesfiskare. De nyinflyttade kustvakterna och stenhuggarna hänvisades att bo på den obrukbara marken på Skallberget. Där fick de antingen hyra en bostad i av markägarna nyuppförda hus eller arrendera en liten bit mark där de själva kunde bygga hus på ”ofri grund”.
Med ”Haverdal” avsågs de äldre jordbruksfastigheterna. Den nya bebyggelsen på Skallberget kallades ända fram till 1940-talet endast för ”Skallen”. I äldre minnesskrifter skrivs därför att man bor ”i Skallen” och inte ”på Skallen”, (helt i linje med dagens uttryck att man bor ”i Haverdal” och inte ”på Haverdal”.)
På den detaljerade HEK24 är därför Skallen en beteckning både för Skallberget och på bebyggelsen på berget.
I samband med att en ny postexpedition skulle etableras i slutet av 1940-talet fördes en diskussion om namnet på den nya postorten. Det gamla etablerade namnet ”Skallen” ersattes då med ”Haverdalsstrand”. Detta i linje med andra nybildade kustsamhällen på västkusten som Vejby - Vejbystrand, Mellby - Mellbystrand, och Hunnebo – Hunnebostrand etc.
Första gången namnet Haverdalsstrand återfinns en tryckt tidning är sommaren 1946 då SvD publicerar en inskickad sommarbild från fru Kate Cullberg från ”Haverdalsstrand, Harplinge”. Tidningen Arbetet publicerar senare, i sept 1947, en notis att en poststation inrättats i Haverdalsstrand. Därefter anges Haverdalsstrand som en etablerad post- och bostadsort. Vykorten anges nu komma ha motiv från Haverdalsstrand. Flera av de fast boende i Haverdal behåller trots detta sin gamla postadress "Harplinge", (t ex Carl Anderssons Speceriboden).
Postnummer infördes i Sverige 1968. Vid införandet får Haverdalsstrand ett eget postnummer. År 1986 när ett nytt postkontor öppnades vid Klövervägen upphörde dock Haverdalsstrand som postadress och hela orten får istället postadress Haverdal, idag med två olika postnummer.
Haverdalsstrand är idag endast det geografiska namnet på själva stranden i Haverdal. Varken Lantmäteriet, Halmstad kommun eller länsstyrelsen i Halmstad använder Haverdalsstrand som ett ortsnamn. Men namnet lever kvar i t ex ”Haverdalsstrands vägförening” och ”Haverdalsstrands segelsällskap”. SMHI använder även Haverdalsstrand som geografiskt begrepp. Likaså bostadsförsäljningtjänsten Hemnet (men med en mycket märklig gränsdragning).